Är vindkraft lösningen på framtidens elförsörjning?

 (Foto: sxc.hu)

Sverige har en mycket klimatvänlig elproduktion genom vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebara energislag som vindkraft och biobränslen. 2010 tillförde vindkraften ungefär 3,5 T-Wh, medan vatten- och kärnkraften fortfarande är den helt dominerande elproducenten på ca 130 T-Wh per år tillsammans. Det rapporterades för några dagar sedan att Sverige redan nu är nära att nå EU-målet för 2020 på 49 % förnybar energi, vilket är väldigt positivt. I Sveriges fall ligger utmaningen i att ställa om transportsektorn från fossila bränslen till mer utsläppssnåla alternativ.

Mot denna bakgrund ter sig Sveriges enskilda planeringsmål för vindkraften på 30 T-Wh år 2020, som skulle innebära en dryg åttadubbling av nuvarande (2010) vindkraftsproduktion, inte helt genomtänkt. Visserligen skulle Sverige kunna producera mer el generellt sett, men vindkraft kräver alltid reglerkraft, som vattenkraft eller fossila bränslen, för att kompensera bortfall av produktion de dagar det inte blåser. Grannländer som Danmark och Tyskland saknar god reglerkraft och efterfrågar därför i första hand import av svensk och norsk vattenkraft, och inte svensk förnybar el. Detta var situationen i mitten av november när den danska vindkraften stod stilla. Dessutom så måste vårt kraftnät byggas ut ordentligt om detta ska vara möjligt.

Energisäkerhetsmässigt är det av största vikt med en god mix av olika energislag – detta gäller även inom de förnyelsebara energislagen. Att ensidigt peka ut höga planeringsmål endast för vindkraften, när Sverige behöver mer stabil snarare än oregelbunden elproduktion, kan ifrågasättas ur energisäkerhetssynpunkt. Inte heller finns det några exakta siffror på vad vindkraftsutbyggnaden kommer att kosta skattebetalarna, men det kan röra sig om hundratals miljarder. Därtill medför kraftigt utbyggd vindkraft ökande konflikter mellan boende och vindkraftsbolag samt negativa konsekvenser för naturen.  Kommunernas lagliga rätt till vetorätt vad gäller vindkraftsutbyggnad ska finnas kvar, och de närboende måste få komma till tals så att naturkonsekvenser och konflikter kan minimeras.

För företag och hushåll i Sverige är det helt avgörande med tillgång till stabil och konkurrenskraftig el till lämpligt pris – en energiöverenskommelse över blockgränserna baserad på långsiktighet bl a med tydliga spelregler för framtida svensk kärnkraftsproduktion behövs. Detta samt omställning inom transportsektorn bör vara fokus i energipolitiken snarare än att fastna i överdimensionerade utbyggnadsmål för en instabil elproduktion som ingen vet vad det kommer att kosta.

Lars-Arne Staxäng (M)
Riksdagsledamot Bohuslän                                                                      

Sten Bergheden (M)
Riksdagsledamot Skaraborg

Kommentera